Killar nobbar misandriutbildning

I en artikel i Nyan kan vi läsa att killar inte vill utbilda sig som ledare för killgrupper och Fair sex-projektet. Något som den kvinnliga projektkoordinatorn och den kvinnliga projektledaren anser, och till och med vet, att behövs. Och eftersom de är tjejer så vet de ju bäst vad killar behöver, det vet de till och med bättre än killarna själva.

"Det viktigaste är att ungdomarna får diskutera det som är viktigt för dem i vardagen och det kan vara allt ifrån sex och kärlek till samhälle och politik, men den normkritiska aspekten i det hela är väldigt viktig"

Och som vanligt så gäller det att vara normkritisk. Och som vanligt när det gäller att vara normkritisk så är det de manliga normerna som skall ifrågasättas. Det här genustramset skjuter dock helt förbi målet eftersom man angriper mansnormerna när det man egentligen borde angripa är bristen på just manliga normer. För det är inget fel på manliga normer! Av den manliga befolkningen är det över 99% som lever upp till mansnormen och de är hyggliga medborgare och goda förebilder. Resten, alltså mindre än en procent, saknar dessa normer och det är dessa som faller igenom och blir socialt utslagna. Men för all del, fortsätt med normkritiken och angrip den stora majoriteten som består av hyggliga män men bli inte förvånade när andelen av socialt utslagna ökar trots all överväldigande genusvetenskap (läs misandri) ni så generöst överöser alla pojkar och män med.

"Tjegrupperna är regelbundet återkommande, men det är inte lika lätt att hålla liv i killgrupperna.
– Vi hade en förra året, men inte i år. Det är svårare att hitta manliga ledare. Manliga ledare söker sig oftare till "aktiva" fritidsaktiviteter såsom idrott eller brandkåren."

Hoppsan, här släppte man loss normkritiken och gav samtidigt utrymme för lite sexism. Att det är så typiskt killar att hålla på med fåniga saker som idrott eller, ve och fasa, gubbväldesaktiviteten nummer ett, brandkåren! Killar måste helt enkelt sluta att välja brandkåren, frågor på det?

"Det kan också vara så att det faktum att det är ett jämställdhetsfrämjande arbete som gör att killar inte är intresserade av att leda grupper"

Eller kanske är det precis tvärt om? Att de som hellre väljer medborgarbrandkåren gör det för att där råder jämställdhet? För att man inom brandkåren värderas utifrån sina kunskaper, oavsett om de är att breda smörgåsar och koka kaffe eller att backa tankbilar, och inte för det man har mellan benen?

Jag läste i ett kommentarsfält en ganska träffande kommentar, fritt citerat:

"När män kritiserar kvinnor är det sexism, när kvinnor kritiserar män är det jämställdhet"

Killar har behov precis som tjejer. Det kan vara allt från behov att tala om saker till att få en bekräftelse att de duger som de är. Så varför i helvete skulle de ens tänka tanken att ansluta sig till en grupp där de får höra att de är ett problem på grund av att de föddes som pojkar? Hur fan tänkte man då?

 

Fantasymaktsordningen är krossad, halleluhja!

I en notis i HBL kan vi läsa att författaren  Maria Turtschaninoff belönats med Finlandia Junior-priset för sin fantasyroman Maresi – Krönikor från Röda klostret. Och det är väl egentligen inget konstigt med det, är man en bra författare så premieras man för det. Så grattis till det fina priset Maria Turtschaninoff !

Men tyvärr infinner sig ett visst smolk i glädjebägaren eftersom den enväldiga domaren Johanna Vuoksenmaa tycks ha en dubbel agenda. Att pristagaren är en duktig författare finns väl inga skäl att betvivla men det känns ändå på något sätt att författarens litterära prestation är sekundärt och att utnämningen egentligen är en könsfråga.

"Vuoksenmaa beskriver Maresi – Krönikor från Röda klostret som en ovanligt stark fantasyroman, som –  förutom att den berättar en fin, klok och spännande historia –  också på ett glädjande sätt tillrättalägger könsfördelningen bland personer i fantasyromaner."

Okej, uppenbarligen är det viktigt med könsfördelning i fantasyromaner. I sitt tacktal säger författaren själv (se klippet i HBL-länken, talet är på svenska) att, fritt citerat, "fantasy är ett litterärt redskap som ger oss möjlighet att utforska vår egen värld på ett nytt, spännande och gränsöverskridande sätt".
Borde inte det betyda att i praktiken är vi fria att göra som vi vill i vår egen (fantasy-) värld? Javisst, men uppenbarligen bara så länge vi tillrättalägger könsfördelningen så är vi det. Så det blir mera jämställt!

Foliehattsvarning nu men vad är nästa steg? Är det inte okej att fantisera som man vill längre eftersom det tydligen skall ske genom ett genusperspektiv? Och skall det i framtiden bli straffbart att tänka ojämställda tankar?
Tänk att precis allt går att göra till en könsfråga oavsett om det handlar om brandkåren som hämtar ned en kattunge från ett träd eller om det är en kärnreaktor som havererar. Glöm för fan inte genusperspektivet på brandstegar och bränslestavar!

Boken som vann priset har omnämnts som en "feministisk flickbok för flickor" vilket också författaren i sitt tacktal vitsordar även om hon i den efterföljande intervjun berättar att intentionen aldrig var att boken skulle vara feministisk, det bara råkade bli så. Och kanske det förklarar den enväldige domarens omdöme att boken berättar en fin, klok och spännande historia, just därför att det är fråga om en feministisk flickbok för flickor?
En annan författare som skrivit en bok som mycket väl platsar i fantasy-genren är Pär Ström som skrivit Peruklubben. Och trots att man inte kan klaga på könsfördelningen i Pärs bok så mottogs den på ett helt annat sätt än den feministiska flickboken.

Slasktidningen Aftonbladets kultursektion Flumskolan, vars primära uppgift är att håna böcker och författare man anser vara flummiga (läs: icke politiskt korrekta) fick omedelbart sitt hårkors på Peruklubben och i en 90 minuter lång podcast tar man med hjälp av Maria Svedland (kvinnan som gav det fina hatet en ansikte) tillfället i akt att totalsåga (genom att håna och häckla) både boken och Pär Ström.

Denna podd var av en så sanslöst låg nivå så att en annan kulturredaktör, Therese Bohman på Expressen, skrev en krönika där hon kallade podden för ren mobbning.

Så var det med gränsöverskridandet i fantasyns värld Maria Turtschaninoff! Kanske bäst att du håller dig till att skriva feministiska flickböcker i fortsättningen också. Inte för att jag tror att du inte skulle kunna skriva bra berättelser om annat också men för att jag hoppas att du aldrig ska behöva ta sådan skit som Pär Ström fått och fortfarande får. Skit som ingen egentligen skall behöva ta.

Jaha, nu ger de sig på barnen på dagis också!

I en notis i dagens Nyan kan man läsa att Ida Gulbrandsen från Diskrimineringsbyrån i Uppsala föreläser under två dagar på Ålands Sjöfartsmuseum på temat ”Likabehandlingsarbete i barnomsorgen – hur gör vi?”
Syftet är att verka för jämställdheten inom barnomsorgen. Att pojkar diskrimineras i grundskolan är ingen hemlighet så man ställer sig lite undrande till varför ingen insats för jämställdhet görs där.
Men om man tittar lite närmare på den verksamhet Diskrimineringsbyrån i Uppsala (DU) bedriver så förstår man ju att det egentligen inte handlar om jämställdhet.

"DU arbetar utifrån ett intersektionellt, jämställdhetsintegrerat och normkritiskt perspektiv. Vi eftersträvar att vara tillgängliga och inkluderande".

Och det är när man läser detta på DU's hemsida som alla varningsklockor går igång. För med de tre orden "intersektionellt", "jämställdhetsintegrerat" och "normkritiskt" i samma mening är det uppenbart att det inte alls handlar om jämställdhet utan om att införa ett ideologiskt genustänk som även benämns feminism.

Vad det nu handlar om är alltså inte att göra barnomsorgen jämställd, det verkliga syftet är att redan i dagbarnvården cementera den diskriminering av pojkar som skolan står för idag. Kan man införa antipojkkulturen i förskolan och redan där göra pojkar till ett problem så har man ju lyckats rent intersektionellt. Normkritik sett ur ett genusperspektiv betyder kort sagt att kvinnan är normen, mannen är problemet. Och när normkritik utförs i praktiken så heter det att pojkar skall ta mindre plats, flickor skall ta för sig mera. Men man är samtidigt noga med att påtala för flickorna att de kommer att vara offer och förtryckta i hela sitt liv, för att könsmaktsordningen. Kort undran, var är normkritiken i att som en envis dåre vidhålla att det faktiskt skulle finnas en könsmaktsordning? Men det är klart, slår man in det här i skallen på en 5-åring så kommer myten om könsmaktsordningen att leva kvar hos denne, kanske så länge som ända upp i medelåldern.

Diskrimineringsbyrån i Uppsala har annars ett väldigt passande namn. För det genustänk de med statsmedel genomsyrar hela skolväsendet med är inget annat än pojkdiskriminering i den högre skolan...

Fackanslutna strejkar för sänkta löner?

Vårdfacket Tehy har varslat om strejk och om det blir verklighet kommer strejken att bryta ut på torsdag. Dock är läget något oklart vad man egentligen strejkar för, det hette först att sjuksköterskorna har för dåligt betalt men nu heter det att man kräver jämställda löner. För nu är det så med sjuksköterskorna, eftersom vårdyrket är kvinnodominerat och sjuksköterska därför anses vara ett kvinnligt yrke så är man underbetalda, tjänstemän i "motsvarande yrken" har mycket bättre betalt hävdar man. Och det är per någon sorts automatik eftersom könsmaktsordningen alltid ger män bättre betalt. Och som följd av detta vet vi alla att kvinnor har bara 86% av männens lön men vad inte så många vet är att kvinnor jobbar ungefär 69% av hur mycket män arbetar. I praktiken betyder det att kvinnor faktiskt tjänar mer än män.

I en insändare i Nyan ger ett sjöbefäl i landskapsflottan ett konkret exempel på detta. I exemplet tjänar en sjuksköterska, om hon jobbar lika många timmar som ett sjöbefäl, cirka 99 euro mer per månad. Lite skit i sammanhanget dock, de politiker som nu anser att sjuksköterskorna är underbetalda anser å andra sidan att sjöbefälen är överbetalda. I praktiken betyder ju det att om lönerna höjs för de sjukvårdanställda för att det ska bli mera jämställt så kommer man ju att lönediskriminera sjöbefälen ännu mer?

"En anställd på sjön som jobbar vecka/vecka kan vara borta hemifrån sex jular på raken, oberoende om man jobbar på "röda båtarna" eller på färjor med fågelnamn. Men det ärklart, en kvinnlig sjukskötare som är schemalagd på julafton, gift med en man som jobbar på sjön så blir det bekymmer med barnen på julen om man är en barnfamilj. Men jag är ganska säker på att i de flesta fallen så är det mannen som blir på jobb..." 

Ett argument från vårdanställda som krävt högre grundlön är att många inom vården jobbar kanslitid, alltså mellan 08.00-16.00. De som gör det har inga tillägg för natt- eller helgarbete. Någon som vet hur många sjöbefäl (ett mansdominerat yrke) som har samma arbetstider?

 

  

Att vara feminist och rasifierad räckte inte, Soran Ismail är trots allt man!

Bakgrundsbruset på internet är högre än någonsin och det är ett antal skitstormar på gång. Knappt hade drevet som twittergamarna bedrivit mot Richard Herrey lagt sig före det var näste man för kölhalning.
I en twitterstorm utan dess like där mordhoten haglade pekades Marcus Birro ut som rasist.
Vad de båda herrarna hade gjort var att de öppet kritiserat islam för att vara våldsbejakande. Och det är näst intill dödssynd i vårt politiskt korrekta samhälle och i paritet med att visa sig offentlig klädd i nazistuniform och göra Hitlerhälsning. Minst. Samtidigt har det på andra sociala medier rasat en skitstorm mot en klädkedja. Orsak till ilskan är hur klädkedjan marknadsför sina jeans. I reklamen för pojkjeansen står nämligen en pojke bredbent och utstrålar självförtroende medan flickan i flickjeansreklamen står med fötterna ihop och ser mera tillbakadragen ut. Könsstereotypt och fördomsfullt anser upprörda föräldrar som nu använder de sociala medierna som skitfläktar för sin vrede. Att sedan dessa föräldrar inte alls har något emot att klä sina telningar i kläder som tillverkats av barnarbetare som jobbar under slavlika förhållanden tycks inte bekomma någon särskilt mycket...

Men vad var det då som hände Soran Ismail? Tja, kort sagt kan man säga att det var årets fotbollsgala som drabbade Soran. Kvällsposten rapporterar att komikern och programledaren Soran Ismail kom in på cykel och skämtade, med tanke på fjolårets bilbråk, om att det var den som Sjögran blivit erbjuden i samband med att Anders Svensson fick en bil av förbundet. Och då tog det hus i helsike, skämtet ansågs som respektlöst och många blev upprörda, så upprörda att man nu talar om att bojkotta nästa års fotbollsgala.

Nu kan man undra varför det var så förargligt att skämta om det. När Tony Rickardsson äntligen fick ta emot sitt Jerringpris gjorde Robert Gustafsson sitt legendariska "Tony Rickardsson-nummer" som han avslutade med "grattis då....ditt svin!" Och inte tog Tony illa upp för det, tvärtom. Har man äntligen vunnit ett så fint pris så har man råd att bjuda på sig själv vilket Tony också gjorde.

Men när det gäller fotboll så handlar det inte längre om sport. Fotboll har blivit en jämställdhetsfråga och inget man skämtar om längre. Och det borde Soran Ismail ha begripit. Det spelar ingen roll fast man är feminist och kan kalla sig rasifierad, att skämta om ett så allvarligt ämne är big no no, oavsett. Och speciellt om man dessutom är man, då ska man sitta ned på läktaren och hålla käften.

Man kan ju hoppas att hotet om bojkott blir verklighet. För då kan de som gillar fotboll och håller på med det för att de tycker att det är kul ha sin stora gala utan bråk och en bitter eftersmak. Och då kan fotbollsgalan handla om fotboll istället för jämställdhet och man kan säkert klämma in några skämt och driva med spelarna också utan att någon känner sig kränkt.
Och vanligt folk kan gå och se den fotboll de föredrar utan att behöva ha dåligt samvete för att det inte är jämställt om man gillar herrfotboll.

En loska misandri är aldrig fel

Nya Åland levererar! Dagens ledare avhandlar den fällande hovrättsdomen angående skadegörelse på  fornlämningar. Skuldfrågan är avgjord och det fornminnesskydd som hindrar markägare från att exploatera sin egen mark är skyddad i lag. Sedan kan man ju ha alla möjliga åsikter och moraliska värderingar om det är rimligt att markägare i decennier åläggs åtgärdsförbud på något som lagligen är deras men faktum kvarstår, lagen gäller för alla.

Att ledarskribenten är noga med att lagen gäller för alla råder ingen tvekan om. Och det råder heller ingen tvekan om att finns möjligheten att sprida misandri så hoppar man genast upp på bandvagnen!

"Det finns en lag, och den gäller även för den som med fadersmjölken fått höra andra sanningar."

Ja men visst, självklart är det så. Alla dåliga egenskaper en människa kan tänkas ha, oavsett om det är en markägare som gräver sönder fornfynd eller en mamma som slår sina barn fördärvade så beror det på fadersmjölken. För de goda egenskaperna, de får man genom modermjölken.

Signifikativt för ledarskribenten är att denne i snart sagt varje ledare slänger in propåer som ska påminna läsaren om att oavsett vad det handlar om så är det egentligen en könsfråga. Funkar det inte med att göra kvinnor till offer så funkar det med lite misandri som i dagens ledare.

Uppenbarligen är det viktigt att på ledarplats ständigt påminna oss om könsmaktsordningen. För om man inte gör det så glömmer vi bort att det faktiskt finns en sådan. För det är med vinklade sanningar som med snö, inget av dem är för evigt. Precis som vi glömmer snön som föll ifjol, den finns inte och därför påminns vi inte om den, så påminns vi inte heller om något annat om det inte faktiskt finns där för att påminna oss. Och så är det med den så kallade könsmaktsordningen. Den kan inte påvisas genom fakta, man måste helt enkelt tro på den och på det sättet ge den ett existensberättigande.

Det var viktigt för kommunismen i Sovjet och Östeuropa att ha en gigantisk propagandamaskin som hela tiden påminde folket om "den rätta läran". För hade man inte det så tänkte folk uppenbarligen själva och så kunde man inte ha det. Så det är ju en jävla tur att vi har Nya Åland som påminner oss om något som egentligen inte finns!

Nej, jag är fan i mig inte feminist!

I dagens Nyan kan vi i krönikan läsa att det bara är puckon som inte är feminister och frågor på det?
Krönikören gör det hela lite motsägelsefullt eftersom denne (denne fungerar lika bra som hen!) påstår sig själv vara feminist men när man läser krönikan så undrar man ju vem som egentligen är puckot i församlingen. Det är dock smått imponerande att skribenten lyckats få in så mycket sexism, misandri och en del stereotypt könstänkande på en sketen enspaltare till krönika!

Att fylla en halv krönika med sexistiska utfall och komma undan med det genom att kalla det ironi går alltid bra om man är kvinna, eftersom kvinnor har både K-kortet och offerkortet de kan dra i nästan vilket läge som helst. Det går alldeles ypperligt att tex. kalla män ett biologiskt misstag som bör utrotas i ett SCUM-manifest och kalla det humor. Media kallar det till och med finkultur!
Men ponera att krönikörens manliga kollega skulle skriva en krönika om feta kärringar i för korta kjolar som på styrelsemötet ryker i luven på varandra för de kan inte enas om hyllan i kafferummet skall vara indigoblå eller blåbärsrisgrön. Och att meningarna skulle vara så delade att ärendet blev bordlagt och det bara för att kärringar saknar kompromissvilja. Vad hade reaktionerna blivit då? Hade någon tyckt att det hade varit roligt över huvud taget? Nej, den manlige krönikören hade fått utstått spott och spe och tillmälen som kvinnohatare och Breivikare (och för att göra den manliga krönikören till en fullständig paria hade man klämt till med rasist, djurplågare och pedofil också).
Eller fråga bloggaren Medborgare X vad som hände när denne speglade SCUM-manifestets budskap.
Den finkulturella humorn tolkades då som ett mordhot! Hat mot män är finkultur, när samma skit träffar fläkten som blåser åt andra hållet är det mordhot...

 "SJÄLVKLART är jag feminist! Jag är GIVETVIS för jämställdhet mellan män och kvinnor. Jag tycker ABSOLUT att pojkar och flickor ska ha samma rättigheter och förutsättningar. Jag tycker inte att det SPELAR NÅN ROLL om en människa står eller sitter när HEN kissar."

Jag är för jämställdhet men jag är sannerligen inte feminist. Av den enkla anledningen att jag är för jämställdhet. Jag tycker inte att ett kön ska diskrimineras genom lagstiftning om könskvoteringar.
Kvoterar man in någon på grund av dennes kön betyder det i praktiken att någon annan stängs ute på grund av dennes kön. Jag skiter i om feminister anser kvotering som absolut nödvändigt, det är fråga om diskriminering likt förbannat.
Och jag tycker att pojkar inte ska diskrimineras i skolan på grund av flummig genuspedagogik. En genuspedagogik som anser att flickor utgör normen för mottaglig och framgångsrik kunskapsförmedling i skolorna. Vilket betyder att pojkar utestängs från att studera på sina villkor.
Feminsiter tycker ju att såväl könskvotering som genuspedagogik är jäääättebra men de kan inte förklara hur det kan vara jämställt när män eller pojkar diskrimineras.

Feminister anser att stereotypa könsroller ska bekämpas. Varför skulle det ur ett genusperspektiv ha någon betydelse om en människa står eller sitter när denne kissar om inte syftet enbart är att bedöma könet på den kissande människan utifrån en förlegad könsnorm att män står upp och kvinnor sitter ned?
Har det ur ett genusperspektiv någon betydelse om en människa läser tidning från första sidan till sista eller tvärtom? Nej jag tänkte väl det.
Rullstolsbundna sitter alltid ned när de kissar men för dem spelar det en stor jävla roll för de kan inte annat. Så borde inte rullstolsbundna känna sig förminskade av att läsa krönikan, precis som feminister känner sig förminskade när forskare har kommit fram till att män är nästan lika våldsutsatta i sina nära relationer som kvinnor?


"Däremot tycker jag det finns allt för många puckon här i världen som HÖGLJUTT hävdar att de absolut inte är några rabiata feminister. För vad säger man med det?
Jaha, så du är ingen feminist du?
Du tycker att kvinnor är lägre stående varelser?
Att männen är härskarna, hämnarna, härförarna?
Att städning sitter i kvinnogenerna?
Att ynkliga, hamliga, barnsliga, otrevliga, översittare till män är ett ideal att eftersträva?
Vem är det då som är mest konstig? Du eller hon med silvertejpen under armarna?"

Okej, jag må vara ett pucko då men i så fall är feminister riktiga ärkepuckon! För det är ju feminister som förminskar alla kvinnor genom att hävda att männen är överordnade kvinnorna, att det skulle råda ett patriarkat och en samhällsstruktur med en könsmaktsordning. Få män hävdar att så skulle vara fallet, feminister går på med det från morgon till kväll. Det är feminister och endast feminister som predikar om männen som härskare, hämnare och härförare. Maktstrukturer kallas det visst och de finns precis överallt.
Senaste maktstrukturen är gatumaktsordningen. Eller var det läsmaktsordningen? Eller vänta, kanske var det snabbköpsmaktsordningen?

Män får ofta höra att de inte kan städa eller laga mat, inte av andra män utan av kvinnor, men ytterst få män tror ändå att det skulle sitta i generna. Feminister tror dock att det är något fel på mäns gener. Tror du mig inte, läs SCUM-manifestet...

Och vanliga hyggliga män, alltså cirka 99,5% av den manliga befolkningen tycker att översittare är såväl ynkliga, harmliga, barnsliga och otrevliga mobbare som bara förtjänar förakt. Och det oavsett kön. Feminister föraktar människor på grund av deras kön, inte för deras gärningar.

Dock tvivlar jag på att krönikören är en riktig feminist. Med tanke på att det är Fars dag på söndag borde en fredagskrönika, sett ur ett genusperspektiv, inledas så här:

Så här tweetar en riktig feminist till skillnad från vissa amatörkrönikörer!
Bilden är stulen från Toklandet

 

Men eftersom det också är flaggdag på söndag här i Finland kanske krönikören kan kompensera sina tillkortokommanden som god feminist genom att bränna en flagga eller två...

 

Kultur är tydligen att ha rätt värdegrund

I en notis i Nyan kan vi läsa att Athena Farrokhzad kommer att hålla invigningstalet för Ålands Litteraturdagar 2015. Årets tema är flykt och vem skulle vara bättre skickad att hålla invigningstalet? Någon mera politisk korrekt än Athena Farrokhzad får man sannerligen leta efter, hen har ju inte mindre än tre offerkort att dra och är nog den mest förtryckta människa som går att uppbringa bland kultureliten. Hon är från morgon till kväll utsatt för en könsmaktsordning, för rasism och ansatt av homofober. Dessa har fullt upp med att förtrycka och hata Athena Farrokhzad så det råder ingen tvekan, är temat flykt så är det hen man skall anlita...

"Hennes kritikerrosade diktsamling Vitsvit blev Augustpris-nominerad ifjol, och många har hört hennes namn i samband med hennes uppmärksammade radioprogram Sommar i P1 2014.
Programmet hade en tydligt socialistisk, antirastistisk och feministisk agenda. Det bestod av dikter och akustiska versioner av punk- och revolutionslåtar, vilket provocerade lyssnare till den milda grad att programmet anmäldes 17 gånger."

Så kan man också se det, att folk blev provocerade av en tydligt socialistisk, antirasistisk och feministisk agenda. Tja, utifrån den värdegrund vissa har så var visst Stalin socialdemokrat också...
De som blev provocerade blev det för man ansåg radioprogrammet som synnerligen våldsförhärligande. För det råder ingen tvekan om att Athena Farrokhzad har ganska extrema åsikter. Och det är fråga om att ta till våld för att få igenom sina åsikter. Klassamhället skall bekämpas med våld, rasismen likaså. Och den radikalfeminism Athena Farrokhzad  står för anser att män är biologiska misstag som skall utrotas eftersom hon anser att SCUM-manifestet skall tolkas bokstavligt:

"Själv har jag några egna frågor till Turteatern: Varför försöker ni släta över SCUM:s politiska budskap genom att kalla manifestet för en parodi? Tror ni inte Solanas menade lika mycket allvar som Marx?"

Vidare tycks en allmän åsikt bland antirasister vara att rasifierade personer skall alltid lämnas tolkningsföreträde när rasism diskuteras och vi andra icke rasifierade skall backa tillbaka och hålla käften. Alla tycker inte att det vänsterpolitiska våldet är okej eller nåt fint och hedervärt, normalt funtade människor anser att våld är lika vidrigt oavsett vem som är förövaren och skulle knappast hålla med om att Stalin var socialdemokrat...

Men oavsett vilka åsikter man har eller hur extrema de uppfattas, hur kommer det sig att någon som anser att heterosexualitet som norm skall bekämpas (de flesta par lever i ett heterosexuellt förhållande, alltså utgör de paren en norm), att åsikter skall bedömas utifrån en persons hudfärg, sexuella läggning och kön och att lagar som gäller alla andra inte gäller dem själva på grund av deras innehav av offerkort kallas just feminist och att dessa åsikter skall anses vara legitima? Om feminism handlar om alla människors lika värde, varför skall då vissa typer människor bekämpas? Och om antirasism handlar om att alla människor skall ha samma rättigheter oavsett etnicitet, varför är det viktigt med rasifiering där man rangordnar människors åsikter efter deras hudfärg?

Att ha så här extrema åsikter som ändå anses legitima beror på att de extrema åsikterna skyddas och backas upp av tredje statsmakten, media. Eller för att vara exakt, de backas upp av tredje statsmaktens absoluta maktcentra, kultureliten. För det är kulturredaktionerna som sätter agendan för vilka åsikter vi vanliga dödliga skall ha eller inte ha. Kulturelitens värdegrunder skiljer sig markant från de värdegrunder vanliga människor har. Enligt kulturelitens värdegrund så är alla människor lika värda men bara till en viss gräns. Enligt deras värdegrunder så har alla rätt till en åsikt men bara till en viss gräns. Inget dramatiskt med det, i alla fall så länge gränsdragningen dras med hjälp av våra lagböcker. Men så är inte fallet längre, dessa gränser dras numera av kulturredaktörerna som pekar med hela handen på vilka åsikter vi vanliga döda får ha. Och när man inte kan ta hjälp av lagboken för att stoppa åsikter som inte passar i deras åsiktskorridor (löjligt ord på något som får flödet i en stentventil att likna syndafloden i jämförelse) så demoniserar man personer med obekväma åsikter, jämställdister får tillmälen som kvinnohatare, förtryckare eller Breivikare och man insinuerar att dessa också är rasister, djurplågare, våldtäktsmän och pedofiler. Men detta är fint hat som är skyddat och vitsordat av en statsmakt och alltså fullt legitimt, även om lagtexten säger något annat om den typen av angrepp på enskilda personer på grund av deras åsikter.
Tack vare dessa värdegrunder höjs ett så pass extremt och odemokratiskt parti som FI! ändå är till skyarna och partier som SD, Framstegspartiet eller Sannfinländarna trycks ned i skiten. De följer alla våra demokratiska spelregler men de tre sistnämnda har "fel" värdegrund och därför anser tredje statsmakten att demokratin inte skall omfatta dem.

Och därför kan personer med extrema åsikter och ett antal offerkort kalla sig förtryckta och med hjälp av tredje statsmakten själva utöva förtryck, ett förtryck de själva paradoxalt säger sig bekämpa...

Men tillbaka till Ålands Litteraturdagar. Personligen skulle jag gärna se Pär Ström, aktuell med boken Peruklubben inbjuden till litteraturdagarna. Om man nu vill se på flykt ur ett metaforiskt perspektiv, att litteraturen blir en tillflykt, så är Pär Ström absolut ett förstahandsval. Men nu har den arme Pär Ström fel värdegrunder. Han är ju för fan en vit man i medelåldern, han är en cisperson och lever i en kärnfamilj med fru och barn! Så helt uppenbarligen måste hans åsikter om jämställdhet vara helt förkastliga och han representerar könsmaktsordningen och är ondskan själv personifierad. En sådan slusk kan vi inte slösa våra skattepengar på! Då måste det vara mycket bättre att bjuda in någon som förordar slakt på män för våra skattepengar!