Aj!

Aj!
Aj som fan! Varför såg jag inte den komma?

söndag 24 juli 2016

Feminism förstärker problem istället för att lösa dem

I en insändare i Nyan förklarar Feministparaplyets Mia Hanström för ÅD's Stephan Toivonen att det är fel av honom att utpeka en viss grupp som skyldiga till våldtäkter. Det korrekta är nämligen att istället utpeka en viss grupp. Visst låter det logiskt? Men det här är feminismen i ett nötskal.
"Stephan Toivonen har gått igång på min insändare som uppmanar män att engagera sig. Problemet är att han rör ihop och fortsätter att generalisera om grupper av människor. Det är beklagligt, sorgligt och som jag ser det okonstruktivt om man verkligen vill komma åt problematiken kring våldtäkter och sexuella kränkningar"
Hanström anser alltså att det är okonstruktivt att generalisera om grupper av människor. Hanström anser nämligen att följande är rätt väg att gå:
"Våldtäkter finns i alla kulturer, inom alla religioner och inom alla samhällsklasser. Den gemensamma nämnaren är att det flesta som utför våldtäkterna är män"
Så ska slipstenen dras! Att det blir synnerligen problematiskt när man pekar ut gruppen män tycks inte Hanström ens förstå. Hanström tycks heller inte förstå att personer som begår sexualbrott inte gör det för att de är män, de gör det för att de är usliga kräk.
"97 procent av de anmälda sexövergreppen 2015 utfördes av män, men det innebär inte att de flesta män våldtar. Inte ens i närheten. Men 97 procent av anmälda sexövergrepp 2015 utfördes av män"  
Om 97% av sexövergreppen utfördes av män, vem utförde då de resterande? Om Hanströms påstående att den gemensamma nämnaren hos förövare är att de är män så torde ju siffran vara 100% och inget annat. Den gemensamma nämnaren för dessa förövare är alltså att de är usliga kräk!

Den relativism som Hanström bedriver genom sin feministiska propaganda gör det i praktiken omöjligt att på något sätt diskutera problemet i konstruktiv anda. Hanström anser att gruppen män är de som ska ta ansvar för något enskilda individer tar sig för. Vill man verkligen komma åt problemet så måste man se till de enskilda individerna och de preferenser som gör dem till sexualförbrytare och påföra ett ansvar där det hör hemma. Och det är hos de här enskilda individerna och inte hos den övriga manliga befolkningen som inte har ett skit med saken att göra. Och det är här det blir väldigt skitnödigt att vara feminist eftersom man är förhindrad att se till preferenserna, man har ju smällt rasiststämpel i pannan på folk så fort de tagit avstånd från så kallad hederskultur. Invandrarkvinnor som uppmärksammat denna hederskultur har man stämplat som "husblattar" eller så har man valt att bara ignorera dem. När man påtalar att det är avsaknaden av mansnormer som gör att män begår sexualbrott idiotförklarar och förkastar man argumenten och man ignorerar det faktum att 0,5% av en grupp aldrig kan utgöra en norm hos nämnda grupp. Aldrig. Det är nämligen fysiskt omöjligt.

Feminismen polariserar män och kvinnor, män ses som paria och kvinnor skräms och görs osäkra och rädda så till den milda grad att de är beredda att trycka in en nyckel i ögat på första bästa man som möter dem på gatan. Vad är då syftet med att problematisera halva befolkningen och hjärntvätta och skrämma den andra halvan av befolkningen? Självklart är det fråga om makt. Feminismen kämpar inte för alla människors lika värde, man kämpar för ett samhälle på deras egna villkor. Precis som man gjorde i Sovjet, Nazityskland och det fascistiska Italien så angriper man grupper av människor genom skuldbeläggning och sedan vidtar man åtgärder mot dessa grupper. Priset befolkningen betalar är att demokratin går förlorad. Första tecknet på att en demokrati håller på att gå förlorad är att yttrandefriheten inskränks. Och precis där är vi nu. För enligt Hanström ska vi inte diskutera utifrån hur verkligheten ser ut, vi ska istället relativisera verkligheten så den anpassas till den feministiska ideologin. På det sättet stärker feminismen sin makt och demokratin får vika ned sig för den extremism radikalfeminismen utgör.