Verklig jämställdhet?

 

Bläcket hann knappt torka i mitt förra inlägg innan det var dags igen att ta paus från sommarfirandet för att klämma in ett nytt inlägg här på min oansenliga blogg

 

Och åter igen är det redaktör Nina Fellman som står för triggningen, den här gången med ledaren "Normer om homosexualitet har ändrat, riksdagen släpar efter". Nina är lite sur för att riksdagens lagutskott röstade ned  förslaget om en könsneutral äktenskapslag. Och visst har Fellman rätt till sin åsikt om det. Och inte ens när Fellman med sin kännspaka retorik gör det till en jämställdhetsfråga höjer många på ögonbrynen. Men Fellman börjar i sin argumentation tänja en aning på sanningen så därför är det kanske läge att presentera lite källkritik.

 

"I ett nordiskt sammanhang är Finland pinsamt efter när det gäller att modernisera denna typ av lagstiftning, precis som man ligger efter i jämställdhetsarbete och nivån på diskussionen om vad verklig jämställdhet betyder."

Att Finland ligger "pinsamt efter" i jämställdhetsarbete är rent skitsnack, i alla fall om man ser till  World Economic Forums "The Global Gender Gap Report 2013" där Finland ligger tvåa i världen. Alltsedan indexetmätningarna påbörjades 2006 har Finland legat på andra eller tredje plats men har trots det hamnat "pinsamt efter" de övriga nordiska länderna?

I förklaringen till rapporten som kan laddas ned i PDF-format kan man läsa att (fritt översatt) "indexet i rapporten rangordnar länder efter deras könsskillnader, inte deras utvecklingsnivå".

 

 

 

De nordiska länderna ligger i topp i jämställdhet så på vilket vis ligger Finland "pinsamt efter"?

 

Men nu var det kanske något annat Fellman syftade på eftersom hon nämner "nivån på diskussionen vad verklig jämställdhet betyder"? Så vad är då verklig jämställdhet i Fellmans värld? Eller kanske jag borde börja med att fråga, på vilken nivå skall vi ha diskussionen? För i Fellmans (och många andra feministers) värld så har nivån konstant legat på att kollektivt skuldbelägga och polarisera män.

Naturligtvis inte homosexuella män eller män med annan hudfärg än vit eftersom detta skulle innebära, per egen definition, att man skulle vara såväl rasist som homofob och av den orsaken exkluderas de grupperna ur diskussionerna om de "destruktiva maskulinitetsnormerna" som i verkligheten inte är norm utan istället avsaknad av sunda maskulina normer.

Kan man över huvud taget ens urskilja en nivå på diskussionen när den enbart skall handla om att skuldbelägga män på grund av deras kön, sexuella läggning och hudfärg, egenskaper som är medfödda och inte går att "bota" när det egentligen handlar om enskilda individer med ett destruktivt beteende. Och på vilket sätt blir det "jämställt" att ge 99% av männen skulden för vad de resterande procenten tar sig för? Och vore det inte mera jämställt om man samtidigt diskuterar och skuldbelägger alla vita heterosexuella kvinnor för den destruktivitet enstaka kvinnor faktiskt ägnar sig åt? Men då talar man om "få enskilda individer och deras beteende" och rätt så, fallet är bara att när det handlar om manlig destruktivitet så handlar det om exakt samma sak, nämligen några få enskilda individer.

 

Ett talande exempel på den "verkliga jämställdhet" som Fellman talar om är hur Nya Åland skött mediabevakningen av kulturföreningen Katrina.

I våras skrev Fellman själv ett gulle-gull-reportage om föreningen och dess starka kvinnliga profiler och för drygt en vecka sedan var det dags för ett nytt gulle-gull-reportage om Katarina och operan Magnus-Maria i vilken enbart kvinnor framträder på scenen och vars produktionsteam består nästan enbart av kvinnor. Inte en enda kritisk fråga på vägen om könsfördelning här inte. Visserligen, vilket jag också noga vill understryka, är kulturföreningen Katrina en enskild förening och de är fria att göra som de vill så länge man följer styrelsebeslut och föreningsstadgar. Men till saken hör att föreningens höstmöte 2012 godkände ett jämställdhetsprogram vilket i praktiken skulle innebära "att arbeta vidare med jämställdhetsfrågorna genom att mera medvetet diskutera repertoaren ur ett genusperspektiv, ge samma möjligheter för kvinnliga och manliga artister att konsertera och generellt diskutera genus inom musik- och kulturlivet".

 

Samtidigt bättrade man på könsfördelningen i den nya styrelsen eftersom den tidigare varit ganska kvinnodominerad. Vackert så men på samma höstmöte godkände man också operaprojektet Magnus/Maria men uppenbarligen så misslyckades man i sin egen målsättning, nämligen samma möjligheter för kvinnor och män eftersom könsfördelningen blev lindrigt sagt aningen skev.

Och med den bakgrunden tycker man ju att en och annan kritisk fråga från Nyans reportrar hade varit befogad och lite raljerande från Fellman på ledarplats hade inte heller varit helt fel.

Att det handlar om en förening som är fri att göra som man vill borde inte heller ha utgjort ett hinder, i alla fall var det inget hinder när media gav sig på Föreningen Konstklubben för att de bara antar manliga medlemmar. 

 

Men om nu föreningen Katrinas misslyckande i sitt jämställdhetsprogram motsvarar det som Fellman beskriver som "verklig jämställdhet" så förstår man ju varför skitstormen uteblev.

 

"Verklig jämställdhet" = endast bra för kvinnor? Jävla hyckleri Nya Åland!

 

Gubbar tittar på fotboll, kärringslem tittar på spelare med bar överkropp...

Jag har i ett tidigare inlägg aviserat ett sommaruppehåll men lovade i ett svagt ögonblick en av mina trogna läsare att avbryta sommarfirandet om anledning finnes och så är nu fallet. Jag såg den komma i god tid redan igår, upprinnelsen var en kort notis i Nya Ålands nätupplaga om en lokal butik som tillhandahåller pinupkalendrar . Redan då hade jag kunnat skriva detta inlägg eftersom jag redan hade på känn vad som skulle komma, nämligen samma gamla drapa om manliga maktstrukturer på ledarplats.
Och i dagens ledare kan vi läsa om precis det när Nina Fellman i sin ledare "Hur mycket säljer man med lite naket, och vad?" ondgör sig över dessa kalendrar.

"Problemet är att balansen mellan könen inte är jämställd, att det inbyggt i objektifieringen och kommersialiseringen av kvinnors och flickors kroppar finns en maktrelation som klart och tydligt säger; din kropp är ett objekt, och det perfekta objektet ser ut så här, och om jag tittar på dig (för det får jag) så ser jag att du är sämre, men du får väl duga."

Nu anger inte Fellman källkritik för hur hon kan säga hur vi män tänker men det spelar egentligen ingen roll om hon tittat på stjärnbilder eller sett på saken genom ett genusperspektiv, såväl astrologi som genusforskning är pseudovetenskap med liten verklighetsförankring, i det ena fallet handlar det om "systematisk tanke eller tal", i det andra att kvinnor med tolkningsföreträde "känner efter" och sedan förankrar sina "sanningar" på en auktoritetstro.

Inkonsekvensen infinner sig dock när vissa förfasar sig över kalendrar med toplessbilder när andra anser att kvinnobröst skall exponeras offentligt, de går så långt så att de anser att topless är att betrakta som en mänsklig rättighet, att kvinnobröst skall avsexualiseras och att vi andra får tåla att de visar boobsen i tid och otid.

Men visst, det blir ju mera jämställt om alla kan gå omkring med bar överkropp. Problemet tycks ju bara vara att vi män känner oss överlägsna när vi tittar på kvinnobröst eftersom kvinnokroppen objektifieras. Och pinupkalendrar är ju självklart inkörsporten till våldtäktskulturen, det har säkert någon som "känt efter" kommit fram till, var så säker.

 "Personligen är jag ganska förtjust i slutet av fotbollsmatcher, när de topptränade spelarna tar av sig skjortorna."

 Man kan ju förledas att tro att ovanstående sagts av en man som tittat på damfotboll men så är icke fallet. För damspelarna brukar väl inte ta av sig tröjorna efteråt? Eller så är det kanske ett kärringslem med hö-hö-kvinnlighet som tycker om män att;  din kropp är ett objekt, och det perfekta objektet ser ut så här, och om jag tittar på dig (för det får jag) så ser jag att du är sämre, men du får väl duga.
Hur som helst, citatet är ledarskribentens och ingen annat...

Inkonsekvens igen, när vissa inte har något emot att se vältränade spelare med bar överkropp anser andra att män i shorts är "visuell nedskräpning" . Dårbollarna som skrivit den artikeln presenterar dessutom en tankevurpa: kvinnor som klär sig som män är accepterade men män som klär sig som kvinnor är tabu eftersom kvinnor har lägre status. Samtidigt som de hävdar att män som klär sig i  löpartights och sportshorts tror att de är manligt macho fast de i verkligheten springer runt i leggings och byxkjolar...

Nä, de vet verkligen inte hur de ska ha det, feministerna. Men, jag citerar ledarskribenten: Man blir inte upprörd, bara trött.

Relevant i sammanhanget: Toklandet, Inga shortsmän på våra gator!

Nordiskt Forum är ett jävla skit men nu har de baxat det ända hit...

Nordiskt forum är över och Malmö står kvar vilket är lite förvånande, samlar man så många motsägelser och paradoxer som en del extremfeminism står för på samma plats samtidigt så kan mycket hända. Men även om det är över för malmöborna så är det andra som nu kommer att drabbas.

I Nya Åland rapporteras att en av våra lagtingsledamoter deltagit med ett tal under rubriken  ”Den feministiska framtiden är redan här” och framhöll vikten av bra förebilder för de kvinnor som vill ta makten.
Bra! Äntligen någon som talar klarspråk! Varför allt hymlande om "jämställdhet" när feminismen till syvende och sist bara handlar om en sak, om makten. Om vem som ska ha makten i allmänhet och vilket kön i synnerhet som skall ha makten. Allt annat är rökridåer.

"Totalt 34 åländska kvinnor och två åländska män deltog i Nordiskt Forum. Den åländska delegationen bestod av politiker, organisationsanställda, offentliganställda och personer intresserade av jämställdhetsfrågor i största allmänhet."

Och vilka jämställdhetsfrågor var man intresserade av i största allmänhet? Var det frågor som hur man skall få fler kvinnliga asfaltsläggare eller lade man förslag om könskvotering till latrintömningen? Eller var det samma gamla förlegade sexism om mäns våldsutövande och destruktiva maskulinitet? Jag sätter mina 5 cent på det sistnämnda, rätta mig gärna om jag har fel!

"Det pratades om den feministiska våren och att Sverige banar väg, det skanderades ”ut med rasisterna, in med feministerna” och det inte bara i den stora paraden genom Malmö på lördagen."

Jag har inget emot att slänga ut rasisterna men att ersätta dem med något som inte bara bedriver raspolitik utan också sätter stor vikt vid sexuell läggning och kön? Varför ersätta en destruktiv ideologi med en ideologi som anser att privilegier som de själva skall ha inte skall omfatta andra som tex. heterosexuella vita män?
Rasifiering tycks vara väldigt viktigt inom feminismen, så viktig att folk lämnar möten i protest när vissa vita personer håller tal. På bloggen Toklandet  kan man läsa mer om en kränkt prinsessa som tagit illa vid sig.

I pappersupplagan av Nya Åland kan man också läsa att en delegation nu kommer att ordna ett lokalt seminarium i höst till vilket  våra makthavare och andra intresserade inbjudes. Tanken med seminariet är att påverka våra makthavare att verkställa det manifest Nordiskt Forum sammanställt och skickat till de nordiska regeringarna.





Man kan ju hoppas att Nordiskt Forums manifest inte omfattar det här...
(bild stulen från Toklandets blogg)

 

I Nyan kan vi också läsa att Suzanne Osten är i full gång med repetitionerna av operan Magnus-Maria som har premiär om en månad.

"Berättelsen om Maria Johansdotter från 1600-talets Föglö, som valde att leva som man, väcker feministiska och könspolitiska frågor både i berättelsen och i arbetet med föreställningen. Nästan hundra procent av produktionsteamet är kvinnor.
– Jag är feminist och rättviseberoende, och det känns viktigt att få göra det här med en grupp kvinnor. Just för att föreställningens huvudfråga är varför vi överhuvudtaget är så fokuserade på man-kvinna-uppdelningen, säger Osten.
Producent Rosi Djupsund påpekar att hon fått överraskande många frågor om hur det är att arbeta i en grupp med bara kvinnor.
– Jag svarar alltid att det är underbart! Målsättningen har ändå inte varit att prioritera kön, utan kompetens. Att lyfta fram åländska sakkunniga har också känts viktigt."

Det är klart, om en opera väcker feministiska och könspolitiska frågor så är det synnerligen viktigt att det bara är kvinnor som står för produktionen, är man dessutom "rättviseberoende" så blir det ju synnerligen viktigt, eftersom det blir rättvisare då...
Att man dock inte lyckats få ihop ett produktionsteam bestående av 100% kvinnor har dock sin naturliga förklaring. Det arbete tex. scenarbetarna utför kan vara både skitigt och tungt, dessutom kan det vara riktigt farligt. Därför kan det ju vara bra om vissa valda delar av produktionsarbetet utförs av män.
Avslutningsvis, tänk om en manlig ledamot i en bolagsstyrelse hade uttalat sig på samma sätt som Rosi Djupsund på frågan om hur han upplever det att sitta i en bolagsstyrelse bestående av endast män. Hade någon godtagit argument om kompetens går före kön eller hade han rullats i tjära och fjädrar efter det att han tvingats att avgå?
Men det är klart, när något utgörs av nästan 100% kvinnor är det plötsligt jämställt och då kan man uttala sig hur jävla dumt som helst, det är ändå politiskt korrekt!