Aj!

Aj!
Aj som fan! Varför såg jag inte den komma?

torsdag 13 februari 2014

Konsten att bygga en halmdocka, del 2

Idag skall jag lägga till några halmstrån på den halmdocka jag började bygga i del 1. Men innan jag gör det så skall jag ge Dig bästa läsare en liten tankenöt i feministisk procenträkning att knäcka. Det korrekta svaret presenterar jag i slutet av detta inlägg.

Tankenöt: Tre kommuner hävdade att de var de mest jämställda kommunerna i landet eftersom de hade den jämnaste könsfördelningen bland de förtroendevalda. I kommun A var könsfördelningen 48% kvinnor och 52% män, i kommun B var fördelningen 52% kvinnor och 48% män och i kommun C var fördelningen 54% kvinnor, andelen män var följaktligen 46%. Vilken av dessa tre kommuner skall med rätta anses sig vara den mest jämställda? Stay tuned, rätt svar kommer!

En av feminismens grundideologier är ju att könet inte skall spela någon roll. Men för att vara en ideologi där kön saknar betydelse är man synnerligen fixerad vid könet. Och det är nu som det blir komplicerat och paradoxerna avlöser varandra när man å ena sidan hela tiden åberopar skillnaderna mellan könen och framhåller det manliga könet som problematiskt samtidigt som man hävdar att könet i själva verket är en "social konstruktion". Man menar alltså på fullaste allvar att vi föds inte som kvinnor och män, vi fostras till det genom könsrollerna. Det här har man kommit fram till genom att tillförskansa sig skattemiljon efter skattemiljon som lagts på sk. genusforskning. Genusforskningen har inte presterat ett enda vetenskapligt bevis för sina teorier om det "sociala könet", vad man helt enkelt har gjort är att man kategoriserat kvinnor som skyddsvärda och män som problematiska och sedan ger man sig på barnen med dessa självpåkomna regler. Man har instiftat sk. genusdagis där barn skall fostras i feminismens och genusforskningen anda, genuspedagogik kallas det visst. Leksaker ska vara könsneutrala, likaså böcker och man talar om andra som "hen". På det här sättet "skyddas" barnen från inlärning i gamla könsroller. Vad det i verkligheten handlar om är att maskulina drag per automatik är problematiska och bör stävjas, feminina drag är att föredra och bör skyddas.

Fast vissa invanda könsroller och normer vill man ju bevara. Som det här med kvinnans skyddsvärde tex. Pojkar uppfostras till att värna om kvinnorna men flickor uppfostras inte till att värna om män, de uppfostras till att värna om barn. Men genusforskningen ser inga som helst problem i att vi uppfostrar våra barn med att det är inte ok att slå tjejer när vi borde uppfostra dem att det är inte ok att slå någon alls. Följden har blivit att det är mer accepterat att kvinnor tar till våld. Och barn får lära sig att om en tjej springer fram till en kille på skolgården och klappar till honom så är det ok men om killen slår tillbaka så är det inte ok. Och uppstår situationen att en kille försvarar sig så är han automatiskt förövaren, för oavsett så är det inte ok att slå mot en tjej, ok? Normen har alltså blivit att en tjej som är våldsam behöver inte svara för det så länge våldet riktas mot en kille. Jämställt? Knappast. En jämställd uppfostran är ju otänkbar, vi kan ju inte uppfostra våra flickor och pojkar med att "om du trots allt väljer att brukar våld mot någon fast du vet att det är fel så får du faktiskt skylla dig själv om du själv åker på en dagsedel". Det skulle ju få oerhörda konsekvenser. Bla. skulle det få följden att det skulle bli socialt accepterat att vuxna män som misshandlas i sina nära relationer polisanmäler våldet. Män skulle inte längre riskera att bli hånade och förlöjligade för att de "åkt på stryk av en kärring". För vi får aldrig glömma, om en man åker på stryk så har han förmodligen förtjänat det. Och eftersom det manliga könet redan har alla privilegier så kan vi inte tolerera en utveckling där fler kvinnor åtalas och döms för fridskränkning, kvinnan är ju ett offer oavsett om hon är en förövare eller inte. Att istället döma en man som försvarat sig för kvinnofridskränkning är ju mycket mera jämställt och det är ju därför vi har en lag som gör skillnad på könen, på det sättet blir vi ju alla lika inför lagen! Och extra bonus, med den här förlegade könsrollen och dess skruvade konsekvenser kan vi ju vidmakthålla "sanningen" att män är våldsamma! Klappar man till dem slår de ju för fan till och med tillbaka och så kan vi inte ha det, kvinnans våld är ju legitimt!

Det börjar bli dags att avrunda del 2 av byggandet av halmdockan, tack för att du läst ända hit och du är välkommen tillbaka att läsa även del 3, kan dock inte lova nåt om när den publiceras men då tänker jag återge mina tankar om den könsrasism som feminismen bedriver genom sitt utpekande av "kränkta vita heterosexuella män". Alltså sådana som jag som tycker att det är rimligt att jag behandlas som den enskilda individ jag är och inte som ett kollektiv vars norm utgörs av 1% av alla män.

Tänker du sticka nu, utan att ge rätt svar på tankenöten kanske någon som suttit och grubblat på feministisk procenträkning utbrister nu. Nejdå, inte alls, rätt svar kommer här:

Rätt svar, enligt feministiskt synsätt är följande: Kommun A, med 48% kvinnor och 52% män i sina nämnder har inte uppnått jämställdhet och räknas därför bort. Kommun B med 52% kvinnor och 48% män har uppnått "viss" jämställdhet men mest jämställt är det i kommun B där man har 54% kvinnor.

Rätt svar, enligt den normalbegåvade som gått på myten om patriarkatet är att kommun B är mest jämställd eftersom man uppnått jämställdhetsmålet om "minst 50% kvinnor". Kommun C kommer på en hedrande andraplats eftersom man mycket hedersamt lyckats få in så många kvinnor som 54% men i ärlighetens namn fattas det väl några gubbar? Men bra jobbat iaf C!
Kommun A ska skärpa till sig lite så blir det nog bra det också, man är ju på god väg i alla fall!

Korrekt svar är att kommun A och B är exakt lika jämställda! I kommun C förekommer en viss könsdiskriminering men man kan väl ändå säga att kommun C till stora delar uppfyller jämställdhetskraven.
Självklart håller inte feminister med om detta eftersom kvinnan är norm och allt under 50% är kvinnoförtryck, Men tack och lov är matematik könsneutral och jämställdhet per dess rätta definition verkar åt båda håll, de tar inte hänsyn till ett specifikt kön som norm över huvud taget. Av den anledningen är kommun A och B vinnare. För bortser man från normen "kvinna" som förutsättning för jämställdhet och ersätter den med normen "likhet mellan könen", vilket torde vara det korrekta oavsett man är normalbegåvad, feminist eller jämställdist så har kommunernas procenttal exakt samma differens om 4 procentenheter. Och är talen likvärdiga så betyder det ju att samma nivå på jämställdhet uppnåtts. Svårare än så var det inte...







Inga kommentarer: