Aj!

Aj!
Aj som fan! Varför såg jag inte den komma?

fredag 21 februari 2014

Ännu en "det är så himla synd om oss" ledare i Tidningen Åland

I dagen ledare "Borttvättade ur verkligheten" beklagar sig  Benita Matsson-Eklund över det osynliggörande kvinnor utsätts för i tid och otid. Vilket osynliggörande menar hon då? Man kan ju inte ens öppna en dagstidning längre utan att överösas av Matsson-Eklunds bidragsberoende kulturskribentskollegors krönikor där fokus hela tiden är på kvinnor samtidigt som man bedriver en misandri som skulle falla under allmänt åtal om samma hat riktades mot andra grupper i samhället som tex. homosexuella eller invandrare.

Dagens gnäll handlar om de här strukturerna som ingen sett men som feminister hävdar att finns lika bergsäkert som präster och predikanter hävdar att det finns en gud där uppe i himlen. Och de finns överallt i allmänhet men nu är det i musikbranschen i synnerhet man har uppdagat dessa strukturer. Så till den milda grad att 157 kvinnliga nu publicerat ett upprop i Aftonbladet.

Benita Mattsson-Eklund fortsätter i sin ledare:

De kvinnliga musikerna illustrerar vältaligt på vilka olika områden osynliggörandet sker. Kvinnliga pionjärer glöms bort, när samlingsboxar ges ut finns inte självklara kvinnliga artister med. "Gång på gång skapas denna exkludering" skriver man och avslutar med uppmaningen:" sluta sudda, sluta glömma, sluta vara lat, sluta bevaka din egen position, låt fler vara vinnare som kan skriva historia. Din dotter kommer att tacka dig".

Men hur tänkte man nu? Det finns absolut ingen lagstiftning som hindrar kvinnor från att ge ut samlingsboxar med vilken musik som helst. Men feminismen som ideologi anser att de inte ska behöva göra det själva, "någon annan" skall göra det åt dem. Och det finns heller ingen lagstiftning som reglerar vilken sorts musik eller vilken artist jag som konsument måste lyssna på, musik är helt enkelt inte könskvoterat och den fria företagsamheten är precis som det beskrivs, alltså fri, det är bara att få tummen ur aschlet och börja producera skivor om man nu vill det!. Om man blir berömd eller bortglömd har helt och hållet med ens egen förmåga som artist att göra, det är inte en könsfråga men visst är det bekvämt när egna tillkortakommanden kan skyllas på en könsmaktsordning.

Men Mattsson-Eklund stannar inte där, lika bra att dra offerkoftan ett varv till när man nu fått spaltutrymme:

"Men misogynin, hatet mot kvinnor, har djupa rötter och tar sig många uttryck, och är svårt att utrota och att optimistiskt tro att dagens unga kvinnor får det lättare är en illusion"

Men den misandri som din slasktidning och alla andra dagstidningar ägnar sig åt, den har du tydligen inget att invända mot? Att ständigt skuldbelägga eller exkludera halva befolkningen på grund av deras kön är liksom inget man har problem med?
Och hur är det med det här näthatet som män anklagas att bedriva mot kvinnor? Hur förhåller det sig med det egentligen? Nu finns det bara en sak jag är mer allergisk mot än kullagergnissel och det är twitter. Men den ihärdiga och mycket påpassliga bloggaren "Medborgare i Toklandet" har dokumenterat de värsta hat-twittrarna och det är inte misogyni det är fråga om, tvärtom!
Känsliga läsare varnas!

 
Är det misogyni Kvinnolobbyn bedriver?
Källa: Medborgare i toklandets blogg
 
 
 
Benita Mattsson-Eklund fortsätter sedan sin ledare med att samla gamla feministiska vanförställningar:

"Visst, på ytan har vi ett jämställt samhälle, men de starka marknadskrafter som styr har skapat ännu fler tvång och föreställningar om hur kvinnor måste vara. Den starka utseendefixeringen, hur flickor måste vara för att behaga killar, kryper allt längre ner i åldrarna och gör att flickor är mycket ytfixerade och inte intresserar sig för fler dimensioner av tillvaron"

 De som sätter den största pressen på hur tjejer "måste se ut" eller "måste vara" för att vara "attraktiva" är ingen annan än tjejerna själva. Det kallas grupptryck Benita, inte "marknadskrafter". Du slarvade nog lite med svenskan där.

"När flickorna växer upp och kommer in på arbetsmarknaden upptäcker de, precis som Eva Moberg skrev på 70-talet, att de bara är villkorligt frigivna från kvinnorollen. För kvinnan ska både arbeta och ta hand om barn och dessutom vara snygg att se på. Annars duger hon inte."

 Det kallas "eget val" Benita. Många kvinnor väljer själva att ta hand om "hemmafronten" eftersom det innebär en maktposition. Andra väljer karriären först, andra väljer båda. men ingen tvingas, förutom det tvång som feminismen försöker införa där människors frihet att göra sina egna val utan att hindras av kön, religion, etnicitet eller sexuell läggning skall stå tillbaka för att de skall tillrättaläggas av en odemokratisk ideologi vars normer säger åt dem vad de skall eller inte skall göra.
Jämställdet är det samma som friheten att göra sina egna val. Blanda inte in den unkna feminismens ideologier i det för feminism handlar om något helt annat.

"Och så finns det ju alltid den klassiska varianten, att man skriver nedsättande om kvinnor som tror att de kan. Där är Strindbergs satir med Hanna Paj som Ellen Key oöverträffat elak i fråga om att trycka ner någon."

Ja, det är ju precis så feminister gör om män, se länkarna ovan. Attackerna på Pär Ström får Strindbergs satir att blekna oavsett hur elak man tycker att den är...










Inga kommentarer: