Aj!

Aj!
Aj som fan! Varför såg jag inte den komma?

onsdag 26 februari 2014

Misandri inte hets mot folkgrupp?


Att utpeka en religion och dess utövare för att vara kvinnomisshandlare och våldtäktsmän är onekligen att bedriva hets mot folkgrupp och nu skall detta prövas av åklagare i domstol.

I dag åtalades sverigedemokraten Michael Hess för att han skrivit på sociala medier: "Det är djupt inrotat i islams kultur att våldta och misshandla sådana kvinnor som inte rättar sig efter islams lära." 
Och åter igen kan vi konstatera, det är inte okej att peka ut en hel folkgrupp för något som enskilda individer tar sig för. Den juridiska termen för detta kollektiva skuldbeläggande är just hets mot folkgrupp. Nu finns det vissa kriterier för vad som kan kallas hets mot folkgrupp, är missaktningen riktad mot exempelvis personer av viss etnisk härkomst, religiös övertygelse eller sexuell läggning så anses kriterierna uppfyllda.

Därför är det helt ok att skriva på ledarplats i Aftonbladet att "Männen har att leva med att deras sexualitet framställs som okontrollerbar - alla män är potentiella våldtäktsmän - och rädslan att få sin manlighet ifrågasätt finns ständigt där. Man ska ta sig för, vara hård, kall, sexuellt aggressiv".

Det är alltså ok att utifrån två enskilda individers oförsvarliga beteende utpeka nästan 50% av befolkningen och ge dessa en kollektiv skuld för detta?

Svt Debattsida kan man läsa följande: "Jag är medveten om att problematiken ligger i struktur och att vi lever i ett patriarkalt samhälle där allt genomborras av en manlig blick. Dagligen matas vi med information om den dominanta överlägsna mannen som ska ta för sig och besegra. Raggande jämförs med jakt och varje kvinna är en erövring".

Om man jämför de två senare uttalandena med det första så är de ganska lika, man missaktar en grupp människor och sätter en norm på dessa, norm att det är alla muslimer eller alla män som våldtar, inte enskilda individer.

Det är riktigt att "män" inte uppfyller kriteriet för "folkgrupp" men det är märkligt att "vita män" inte heller gör det, ännu märkligare blir det ju när även när hatet omfattar "heterosexuella vita män" på diverse sociala medier och dagstidningars kulturspalter utan att en åklagare så mycket lyfter på ögonbrynen.
Kawa Zolfagarys hatsida på Facebook, "Vita kränkta män", fick ligga uppe tills han själv valde att stänga ned den.

Men istället för att fundera på om inte denna massiva misandri som bedrivs av radikalfeminismen inte passerat gränsen för vad som skall vara acceptabelt så funderar man istället på att kriminalisera antifeminism. Att vara antirasist och kasta gatsten tillsammans med tokvänsteranhängare som anser sig vara antifascister har man inget problem med men självtänkande individer som ifrågasätter en ideologi för att vara totalitär och starkt odemokratisk vill man kriminalisera genom betrakta deras åsikter som hatbrott.

Det har varit en lång process för Europa att ta sig ur de totalitära diktaturerna som hållit flera länder i ett järngrepp under många år och nu har turen kommit till Ukraina. Det har inte alltid varit utan blodspillan och frågan är hur många dödsoffer som krävs innan Ukrainafrågan är löst. Med detta i åtanke känns det ganska verklighetsfrämmande att man på fullaste allvar vill genomföra en totalitär statsfeminism som statsskick i våra nordiska länder.





fredag 21 februari 2014

Men hur fan ska vi förklara det här?

Men hur i hela glödheta är detta möjligt? Hur i gärdsgårdsfrid tänkte man nu? Läs denna artikel i dagens Tidningen Åland så förstår du min upprördhet! Bara rubriken, "ÅHS-policy saknar genusperspektiv" fick mig att sätta kaffet i vrångstrupen så till den milda grad att jag nästan blev i behov av akut sjukvård!

"Svensk forskning visar att män oftare får en läkartid medan kvinnor får goda råd och ska ”vänta och se” när de ringer till sjukvårdsrådgivning.
På Åland diskuteras inte problemet med att kvinnor och män bemöts olika i vården, men ÅHS satsade i fjol på att utbilda all personal i ett bra bemötande."

"Under 2013 satsade ÅHS på obligatorisk utbildning i bemötande mot patienter för alla anställda. Fokuset i utbildningen låg på bemötandet i allmänhet, att se och bekräfta patienten. Genusperspektivet nämndes inte i utbildningen." 

Menar man på fullaste allvar att man ger likvärdig sjukvård oberoende av vem patienten är? Menar man på fullaste allvar att man ger ett jämlikt bemötande utan det minsta uns av genusperspektiv? Är detta verkligen möjligt?  Menar man att den enskilda individen och det vårdbehov denne möjligtvis är i behov av väger tyngre än ett kollektivt normsättande och könskvotering i vårdinsatser?

Tja,  sjukvårdsdirektören bekräftar själv att så är fallet i artikeln:

"ÅHS har även en nedskriven policy om hur man ska bemöta sina patienter, men enligt Katarina Dahlman ingår inte genusperspektivet där heller."

Nu blir jag riktigt orolig, har man anställt en antifeminist som sjukvårdsdirektör?  Var ska detta sluta? Är det inte ett rimligt krav att vår skattefinansierade sjukvård åtminstone försöker att ha en jämställdhetspolicy?
Klarar vi verkligen av att ha en sjukvård som prioriterar alla människors lika värde före det vetenskapliga genusperspektivet? Någon borde verkligen starta en Facebooksgrupp om det här, så här kan vi väl ändå inte ha det? Fnys!




Ännu en "det är så himla synd om oss" ledare i Tidningen Åland

I dagen ledare "Borttvättade ur verkligheten" beklagar sig  Benita Matsson-Eklund över det osynliggörande kvinnor utsätts för i tid och otid. Vilket osynliggörande menar hon då? Man kan ju inte ens öppna en dagstidning längre utan att överösas av Matsson-Eklunds bidragsberoende kulturskribentskollegors krönikor där fokus hela tiden är på kvinnor samtidigt som man bedriver en misandri som skulle falla under allmänt åtal om samma hat riktades mot andra grupper i samhället som tex. homosexuella eller invandrare.

Dagens gnäll handlar om de här strukturerna som ingen sett men som feminister hävdar att finns lika bergsäkert som präster och predikanter hävdar att det finns en gud där uppe i himlen. Och de finns överallt i allmänhet men nu är det i musikbranschen i synnerhet man har uppdagat dessa strukturer. Så till den milda grad att 157 kvinnliga nu publicerat ett upprop i Aftonbladet.

Benita Mattsson-Eklund fortsätter i sin ledare:

De kvinnliga musikerna illustrerar vältaligt på vilka olika områden osynliggörandet sker. Kvinnliga pionjärer glöms bort, när samlingsboxar ges ut finns inte självklara kvinnliga artister med. "Gång på gång skapas denna exkludering" skriver man och avslutar med uppmaningen:" sluta sudda, sluta glömma, sluta vara lat, sluta bevaka din egen position, låt fler vara vinnare som kan skriva historia. Din dotter kommer att tacka dig".

Men hur tänkte man nu? Det finns absolut ingen lagstiftning som hindrar kvinnor från att ge ut samlingsboxar med vilken musik som helst. Men feminismen som ideologi anser att de inte ska behöva göra det själva, "någon annan" skall göra det åt dem. Och det finns heller ingen lagstiftning som reglerar vilken sorts musik eller vilken artist jag som konsument måste lyssna på, musik är helt enkelt inte könskvoterat och den fria företagsamheten är precis som det beskrivs, alltså fri, det är bara att få tummen ur aschlet och börja producera skivor om man nu vill det!. Om man blir berömd eller bortglömd har helt och hållet med ens egen förmåga som artist att göra, det är inte en könsfråga men visst är det bekvämt när egna tillkortakommanden kan skyllas på en könsmaktsordning.

Men Mattsson-Eklund stannar inte där, lika bra att dra offerkoftan ett varv till när man nu fått spaltutrymme:

"Men misogynin, hatet mot kvinnor, har djupa rötter och tar sig många uttryck, och är svårt att utrota och att optimistiskt tro att dagens unga kvinnor får det lättare är en illusion"

Men den misandri som din slasktidning och alla andra dagstidningar ägnar sig åt, den har du tydligen inget att invända mot? Att ständigt skuldbelägga eller exkludera halva befolkningen på grund av deras kön är liksom inget man har problem med?
Och hur är det med det här näthatet som män anklagas att bedriva mot kvinnor? Hur förhåller det sig med det egentligen? Nu finns det bara en sak jag är mer allergisk mot än kullagergnissel och det är twitter. Men den ihärdiga och mycket påpassliga bloggaren "Medborgare i Toklandet" har dokumenterat de värsta hat-twittrarna och det är inte misogyni det är fråga om, tvärtom!
Känsliga läsare varnas!

 
Är det misogyni Kvinnolobbyn bedriver?
Källa: Medborgare i toklandets blogg
 
 
 
Benita Mattsson-Eklund fortsätter sedan sin ledare med att samla gamla feministiska vanförställningar:

"Visst, på ytan har vi ett jämställt samhälle, men de starka marknadskrafter som styr har skapat ännu fler tvång och föreställningar om hur kvinnor måste vara. Den starka utseendefixeringen, hur flickor måste vara för att behaga killar, kryper allt längre ner i åldrarna och gör att flickor är mycket ytfixerade och inte intresserar sig för fler dimensioner av tillvaron"

 De som sätter den största pressen på hur tjejer "måste se ut" eller "måste vara" för att vara "attraktiva" är ingen annan än tjejerna själva. Det kallas grupptryck Benita, inte "marknadskrafter". Du slarvade nog lite med svenskan där.

"När flickorna växer upp och kommer in på arbetsmarknaden upptäcker de, precis som Eva Moberg skrev på 70-talet, att de bara är villkorligt frigivna från kvinnorollen. För kvinnan ska både arbeta och ta hand om barn och dessutom vara snygg att se på. Annars duger hon inte."

 Det kallas "eget val" Benita. Många kvinnor väljer själva att ta hand om "hemmafronten" eftersom det innebär en maktposition. Andra väljer karriären först, andra väljer båda. men ingen tvingas, förutom det tvång som feminismen försöker införa där människors frihet att göra sina egna val utan att hindras av kön, religion, etnicitet eller sexuell läggning skall stå tillbaka för att de skall tillrättaläggas av en odemokratisk ideologi vars normer säger åt dem vad de skall eller inte skall göra.
Jämställdet är det samma som friheten att göra sina egna val. Blanda inte in den unkna feminismens ideologier i det för feminism handlar om något helt annat.

"Och så finns det ju alltid den klassiska varianten, att man skriver nedsättande om kvinnor som tror att de kan. Där är Strindbergs satir med Hanna Paj som Ellen Key oöverträffat elak i fråga om att trycka ner någon."

Ja, det är ju precis så feminister gör om män, se länkarna ovan. Attackerna på Pär Ström får Strindbergs satir att blekna oavsett hur elak man tycker att den är...










torsdag 13 februari 2014

Konsten att bygga en halmdocka, del 2

Idag skall jag lägga till några halmstrån på den halmdocka jag började bygga i del 1. Men innan jag gör det så skall jag ge Dig bästa läsare en liten tankenöt i feministisk procenträkning att knäcka. Det korrekta svaret presenterar jag i slutet av detta inlägg.

Tankenöt: Tre kommuner hävdade att de var de mest jämställda kommunerna i landet eftersom de hade den jämnaste könsfördelningen bland de förtroendevalda. I kommun A var könsfördelningen 48% kvinnor och 52% män, i kommun B var fördelningen 52% kvinnor och 48% män och i kommun C var fördelningen 54% kvinnor, andelen män var följaktligen 46%. Vilken av dessa tre kommuner skall med rätta anses sig vara den mest jämställda? Stay tuned, rätt svar kommer!

En av feminismens grundideologier är ju att könet inte skall spela någon roll. Men för att vara en ideologi där kön saknar betydelse är man synnerligen fixerad vid könet. Och det är nu som det blir komplicerat och paradoxerna avlöser varandra när man å ena sidan hela tiden åberopar skillnaderna mellan könen och framhåller det manliga könet som problematiskt samtidigt som man hävdar att könet i själva verket är en "social konstruktion". Man menar alltså på fullaste allvar att vi föds inte som kvinnor och män, vi fostras till det genom könsrollerna. Det här har man kommit fram till genom att tillförskansa sig skattemiljon efter skattemiljon som lagts på sk. genusforskning. Genusforskningen har inte presterat ett enda vetenskapligt bevis för sina teorier om det "sociala könet", vad man helt enkelt har gjort är att man kategoriserat kvinnor som skyddsvärda och män som problematiska och sedan ger man sig på barnen med dessa självpåkomna regler. Man har instiftat sk. genusdagis där barn skall fostras i feminismens och genusforskningen anda, genuspedagogik kallas det visst. Leksaker ska vara könsneutrala, likaså böcker och man talar om andra som "hen". På det här sättet "skyddas" barnen från inlärning i gamla könsroller. Vad det i verkligheten handlar om är att maskulina drag per automatik är problematiska och bör stävjas, feminina drag är att föredra och bör skyddas.

Fast vissa invanda könsroller och normer vill man ju bevara. Som det här med kvinnans skyddsvärde tex. Pojkar uppfostras till att värna om kvinnorna men flickor uppfostras inte till att värna om män, de uppfostras till att värna om barn. Men genusforskningen ser inga som helst problem i att vi uppfostrar våra barn med att det är inte ok att slå tjejer när vi borde uppfostra dem att det är inte ok att slå någon alls. Följden har blivit att det är mer accepterat att kvinnor tar till våld. Och barn får lära sig att om en tjej springer fram till en kille på skolgården och klappar till honom så är det ok men om killen slår tillbaka så är det inte ok. Och uppstår situationen att en kille försvarar sig så är han automatiskt förövaren, för oavsett så är det inte ok att slå mot en tjej, ok? Normen har alltså blivit att en tjej som är våldsam behöver inte svara för det så länge våldet riktas mot en kille. Jämställt? Knappast. En jämställd uppfostran är ju otänkbar, vi kan ju inte uppfostra våra flickor och pojkar med att "om du trots allt väljer att brukar våld mot någon fast du vet att det är fel så får du faktiskt skylla dig själv om du själv åker på en dagsedel". Det skulle ju få oerhörda konsekvenser. Bla. skulle det få följden att det skulle bli socialt accepterat att vuxna män som misshandlas i sina nära relationer polisanmäler våldet. Män skulle inte längre riskera att bli hånade och förlöjligade för att de "åkt på stryk av en kärring". För vi får aldrig glömma, om en man åker på stryk så har han förmodligen förtjänat det. Och eftersom det manliga könet redan har alla privilegier så kan vi inte tolerera en utveckling där fler kvinnor åtalas och döms för fridskränkning, kvinnan är ju ett offer oavsett om hon är en förövare eller inte. Att istället döma en man som försvarat sig för kvinnofridskränkning är ju mycket mera jämställt och det är ju därför vi har en lag som gör skillnad på könen, på det sättet blir vi ju alla lika inför lagen! Och extra bonus, med den här förlegade könsrollen och dess skruvade konsekvenser kan vi ju vidmakthålla "sanningen" att män är våldsamma! Klappar man till dem slår de ju för fan till och med tillbaka och så kan vi inte ha det, kvinnans våld är ju legitimt!

Det börjar bli dags att avrunda del 2 av byggandet av halmdockan, tack för att du läst ända hit och du är välkommen tillbaka att läsa även del 3, kan dock inte lova nåt om när den publiceras men då tänker jag återge mina tankar om den könsrasism som feminismen bedriver genom sitt utpekande av "kränkta vita heterosexuella män". Alltså sådana som jag som tycker att det är rimligt att jag behandlas som den enskilda individ jag är och inte som ett kollektiv vars norm utgörs av 1% av alla män.

Tänker du sticka nu, utan att ge rätt svar på tankenöten kanske någon som suttit och grubblat på feministisk procenträkning utbrister nu. Nejdå, inte alls, rätt svar kommer här:

Rätt svar, enligt feministiskt synsätt är följande: Kommun A, med 48% kvinnor och 52% män i sina nämnder har inte uppnått jämställdhet och räknas därför bort. Kommun B med 52% kvinnor och 48% män har uppnått "viss" jämställdhet men mest jämställt är det i kommun B där man har 54% kvinnor.

Rätt svar, enligt den normalbegåvade som gått på myten om patriarkatet är att kommun B är mest jämställd eftersom man uppnått jämställdhetsmålet om "minst 50% kvinnor". Kommun C kommer på en hedrande andraplats eftersom man mycket hedersamt lyckats få in så många kvinnor som 54% men i ärlighetens namn fattas det väl några gubbar? Men bra jobbat iaf C!
Kommun A ska skärpa till sig lite så blir det nog bra det också, man är ju på god väg i alla fall!

Korrekt svar är att kommun A och B är exakt lika jämställda! I kommun C förekommer en viss könsdiskriminering men man kan väl ändå säga att kommun C till stora delar uppfyller jämställdhetskraven.
Självklart håller inte feminister med om detta eftersom kvinnan är norm och allt under 50% är kvinnoförtryck, Men tack och lov är matematik könsneutral och jämställdhet per dess rätta definition verkar åt båda håll, de tar inte hänsyn till ett specifikt kön som norm över huvud taget. Av den anledningen är kommun A och B vinnare. För bortser man från normen "kvinna" som förutsättning för jämställdhet och ersätter den med normen "likhet mellan könen", vilket torde vara det korrekta oavsett man är normalbegåvad, feminist eller jämställdist så har kommunernas procenttal exakt samma differens om 4 procentenheter. Och är talen likvärdiga så betyder det ju att samma nivå på jämställdhet uppnåtts. Svårare än så var det inte...







lördag 8 februari 2014

Replik till Niklas Lampi

I dagens ledare Manlig fackpamp som trygghetsfaktor spånar Niklas Lampi om svenska socialdemokraternas nya partiledare och vem som ska ta över ledarrollen för de finska sossarna.
Detta överlåter jag gärna till Lampi att göra men följande kommentar tycker jag förtjänar en replik:

"Till det kan i det här fallet kanske också läggas en könsdimension, som i så fall är speciellt svår att bortse från i ett av fallen. Världens mest jämställda land Sverige väntar fortfarande på sin första kvinnliga statsminister. Och när det stora partiet som gärna pratar jämställdhet söker stabilitet igen faller valet på en man.
Slump... eller glastak?"
 
Jag tycker att du ska maka på dig Lampi och ge chefredaktörsjobbet till en kvinna istället . För du fick väl jobbet för att du är mest kompetent eller var det för att dina meriter är en trygghetsfaktor? Eller fick du jobbet av en slump?
Nej, självklart fick du jobbet pga glastaket, för det var väl så att du  rekryterades från klassisk mark och med vad som är klassiska attribut för mediabranschen.

Så var ett gott föredöme nu och maka på sig!

Konsten att bygga en halmdocka, del I

Det finns ideologier som inte kan räknas som demokratiska och sådana kan vara tex. kommunism eller fascism. Vad som ofta glöms bort är att feminism är en ideologi och inte en synonym för jämställdhet vilket de flesta tycks tro, och vars grundvärderingar allt mer börjar likna de tidigare nämndas. Från början var det inte så, feminismens grundtanke var alla människors lika värde oavsett kön, etnicitet eller sexuell läggning. Men ur den konservativa feminismen, vars ursprungsvärderingar ändå måste sägas är tämligen rimliga, har en allt aggressivare och allt intolerantare radikalfeminism växt fram de senaste 30 åren.



Feministwitter av det snällare slaget

 

Man säger sig förvisso ha kvar de grundläggande värderingarna om allas lika värde, att man kämpar för jämställdhet. Men i och med att lagstiftnigen gjorde könen jämställda så fanns det liksom inget kvar att kämpa för. Vi är jämställda enligt lag, det är liksom svårt att hävda att så inte är fallet och faktum är, i de fall lagen gör skillnad på kön så är till mannens nackdel. Likväl ansåg man att det fanns orättvisor kvar, som tex. att kvinnor tjänade mindre pengar än män. Och istället för att ta reda på de verkliga orsakerna så skyllde man på männen, man skapade "patriarkatet". Och nu hade man något att skylla all världens ondska på, att kvinnor inte väljs in i bolagsstyrelser eller till presidenter berodde på denna könsmaktsordning. Allt som drabbar världen, vare sig det gäller oplogade busshållsplatser eller växthuseffekten så beror ju på könsmaktsordningen och syftet är endast att förtycka kvinnor. De verkliga orsakerna, att samhället måste spara och inte har resurser att ploga alla vägar, cykelbanor och busshållsplatser på samma gång och därför måste prioritera är enligt feminismen ytterligare bevis på könsmaktsordningen, varför kan man inte åka och ploga busshållsplatserna först?
Tja säg det? Tycker verkligen inte att jag skall behöva förklara varför, det är väl uppenbarligt ganska logiskt?

Och växthuseffekten beror ju förstås på att det är män som konsumerar och inte insett att jordens resurser inte är eviga, om män slutade konsumera så mycket så bromsas växthuseffekten!
"Orsaken till diskrepansen mellan samhällsviljan och verkligheten skulle mycket väl kunna vara rådande patriarkala struktur, den vi alla lever i." 
Men hur var det nu med allas lika värde? Innebär inte allas lika värde också allas lika ansvar? Och är det inte rimligt att tycka att om även 51% av jordens befolkning, dvs kvinnorna, också konsumerade lite mindre så skulle vi bromsa växthuseffekten ännu mer? Varför är jag kvinnohatare om jag tycker så?


När man nu har skapat könsmaktsordningen så kan man ju ansvarsbefria kvinnan för all delaktighet i att vi uppnår jämställdhet. Om en kille saknar ambitioner att skaffa en bra utbildning eller helt saknar intresse för högutbildade jobb som ingenjör eller helt enkelt saknar läshuvud för det så får han ta det jobb som erbjuds efter den utbildning han lyckats genomgå. Och det som erbjuds är de farligaste, skitigaste och sämst betalda jobben. Och eftersom män är priviligerade så är det bara att gilla läget, ta skitjobbet och gnäll inte.
Men om en tjej med precis samma ambitioner, intresse eller läshuvud efter avslutad grundskola har exakt samma val får vi veta att hennes kön inte skall vara ett hinder, hon är trots allt förtryckt medans killarna har alla privilegier. Alltså måste hon könskvoteras in på en högre utbildning, till ett högavlönat jobb eller till ett styrelseuppdrag. Men av någon anledning hör vi aldrig talas om krav om fler kvinnliga byggarbetare eller latrintömmare, dessa jobb är ju för de priviligerade och borde ju vara synnerligen eftertraktade?
Det här låter väl jämställt och bra eller hur? För kön skall ju inte spela någon roll...





I andra odemokratiska och totalitära ideologier så är ju det man bekämpar något konkret, det finns klasskillnader och det finns övertygelser och människor av annan etnicitet, åsikt eller religiös tro som är mål för dessa ideologiers misshag. Men när feminismen allt mer började likna en världsreligion och argumenten också allt mer började likna en världsreligions där inget man anförde kunde presenteras med faktiska bevis var man tvungen att göra patriarkatet till något konkret. Våld är något synnerligen konkret som de flesta tycker illa om så låt oss därför skapa en norm, att mannen är våldsam! Ja, så tänkte man.
Vi får hela tiden höra om mäns våld mot kvinnor och hur våldsamma män är i allmänhet. Att kvinnor är precis lika våldsamma i nära relationer är ett faktum men inget vi hör talas om. Man är väldigt noga med att påtala att i snitt 15 kvinnor dör av männens våld varje år men tiger som muren om att 5 män dör av kvinnors våld, eller att ensamstående mödrar är de som misshandlar sina barn mest av alla...
Men att kvinnor är lika våldsamma eller tom våldsammare än män ska vi strunta i, istället får de ca 1% av männen som är våldsamma utgöra normen för manligt beteende. Och med den lögnen kan vi göra en allmän sanning, att män är våldsamma! För patriarkatet är ett kollektiv, det innebär att män inte räknas som enskilda individer och det är vad patriarkatet orsakar som räknas. Därför har alla män ett kollektivt ansvar för vad 1% av männen håller på med, och då blir det ju jämställt också för då är ju alla lika..
Och har vi gjort en norm på felaktiga grunder kan vi också påstå att den plats som skall vara tryggast för kvinnan, hennes hem, i själva verket är hennes farligaste plats.
Och det låter ju hemskt och nu blir vi alla upprörda, vårt hem är ju vår borg! Men det måste ju vara sant, det är bevisat att män är våldsamma! Att BRÅ redovisar statistik som visar att största risken för kvinnor att utsättas för våld är när de befinner sig på jobbet borde ju vederlägga att så är inte fallet men nu vet vi ju att män är våldsamma, vi har ju bevisat att denna norm är riktig eftersom hemmet är den farligaste platsen för en kvinna att befinna sig på... därför att vi har könsmaktsordningen.
Nej, jag hängde inte heller med i det resonemanget men jag försvarar mig med att jag uppenbarligen inte "googlat patriarkatet" tillräckligt mycket, hade jag "läst på lite bättre" så hade jag nog förstått bättre....
För när man frågar feminist om det här så är det precis den uppmaningen man får, att man skall googla eller läsa på bättre plus att man tilldelas ett tillmäle som gubbslem, Breivikare, kvinnohatare eller något annat trevligt som tex kvinnoförtryckare/hatare.

Men det här var vara några strån och många återstår innan vi är färdiga med vår halmdocka. Några fler strån blir det i del II.