Den gode Jonas börjar med att påtala de fruktansvärda tv- och dataspelen och ger sedan ett exempel som norm för detta: Grand Theft Auto. Konklusionen blir alltså att tv- och dataspel är fruktansvärda för att GTA. Det finns drösvis med spel som inte är våldsamma eller sexistiska men nu gäller det att skapa en norm, den att tv- och dataspel är fruktansvärda och då är det GTA som sätter normen.
Och trots att det finns drösvis med spel som inte uppfyller den konstruerade normen så skall dessa betraktas som en statistisk anomali jämfört med det spel som påstås utgöra regeln.
Nu finns det forskning som påvisar att man blir inte våldsam av att spela våldsamma spel vilket Jonas Bladh också är noga med att påtala i sin ledare.
"Debatten om spelvåldet är sällan speciellt faktadriven. Oftast görs utspel antingen baserat på egna känslor, eller utifrån moraliska aspekter".
Och Jonas är också noga med att helt korrekt påtala att ansvaret för vad kidsen spelar på sina spelplattformar ytterst ligger hos föräldrarna.
Vad som återstår är då sexismen och på klassiskt maner gör Jonas en kollektiv skuldbeläggning av hela spelbranschen. Inte för att hela spelbranschen har en dålig kvinnosyn utan för att GTA. För som jag skrev tidigare, GTA är normen.
Om man följer debatten om våldsamma spel där GTA inte är regeln så framförs ofta argument att datorspel upprätthåller klassiska könsroller där de manliga figurerna är hjältarna som skall rädda världen medan de kvinnliga är de som skall räddas. Man ifrågasätter alltså att männen är de pådrivande medan de kvinnliga spelfigurerna är passiva. Männen är hjältarna som använder våld medan kvinnorna är offren som måste räddas.
Varför har spelbranschen liksom filmbranschen den här uppfattningen om våra könsroller?
Det kanske vi ska fråga Jonas Bladhs kollega Nina Fellman om för hon ger oss svaret i en ledare publicerad 24.04 2013. I nämnda ledare är det alkoholrelaterad brottslighet som är på tapeten.
"Det finns en hel rad egenskaper som i dag är kvinnligt kodade och ses som den negativa polen till positiv manlighet.
Kvinnor ses som passiva och känslosamma i motsats till aktiv och rationell manlighet.
Kanske är det eftertanken, empatin och känslorna som gör att man inte slår eller sätter sig bakom ratten när man inte borde?"
Det blir ju onekligen lite intressant när Fellman gör egenskaper som är kvinnligt kodade till en könsnorm. För spel- och filmbranschen har ju det här varit en vedertagen norm hela tiden.
Men när branschen ser kvinnor som passiva och känslosamma i motsats till aktiv och rationell manlighet så är det en dålig kvinnosyn.
Dessvärre är det ett önsketänkande från Fellmans sida att kvinnor inte slår, det finns empiriska undersökningar som visar att kvinnor är lika våldsbenägna som män. Skillnaden, enligt Fellman, tycks dock vara att när kvinnor använder våld så är det för att kvinnor är eftertänksamma, empatiska och känslosamma?
Är det bara jag eller håller Nya Ålands ledarsidor på att mer och mer likna ett intellektuellt kalhygge?
Är det så att kraven på politisk korrekthet vuxit sig så stora att medias ledarsidor blir allt mindre faktadrivna och istället görs utspel antingen baserat på egna känslor, eller utifrån moraliska aspekter?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar