När vårt ankdammsparlament bedriver SD-politik jublar media

I Nyans ledare "Åland för litet för ett rasistiskt parti" höjer ledarskribenten medborgarna i Ankdammen till skyarna. Vi här i Ankdammen är minsann inga rasister som de där Sannfinländarna eller Sverigedemokraterna. Och när den danske politikern Birte Weiss, dock något naivt, lovordar medborgarna i Ankdammen så är det ju nästan så ledarskribenten spricker av sjävgodhet...

"Birte Weiss rentav förundras över att det inte på Åland finns rasistiska eller neo-rasistiska partier, att alla från höger till vänster står upp för allas lika värde och mot en populistisk tolkning av vem som är skyldig till allt ont i världen.
Och när hon säger det, så inser man att det ju är sant. Det är helt fantastiskt att vi på Åland inte har ett sannfinländskt eller nydemokratiskt parti. Det är helt fantastiskt att inget av våra etablerade partier eller politiker väljer att befatta sig med främlingsfientlighet."

Nu är det bara det att för drygt två månader sedan så var det ett helt annat liv i skällan på den nu så självgode ledarskribenten. Då fick vi och inte minst våra politiker i en ledare veta hut för vår flyktingpolitik och för vår främlingsfientlighet.

"Detta är en skam för oss. Det är en styggelse.
Över hälften av de flyktingar som finns i världens fattigaste länder är barn.
Många av dem lämnar aldrig flyktinglägren.
Varför lyssnar vi ens på de rasistiska och nazistiska partier som pratar om nationell renhet och traditioner och kultur och svenskhet eller finskhet? Det är ju bara skitprat inför den enormitet av mänskligt lidande som vi vänt ryggen till i bekväm förvissning om att vi är så långt borta och har så dåligt rykte i flyktingvärlden att folk inte ens försöker komma hit.

Sedan år 2008 har Åland, en av världens rikaste och mest stabila platser, tagit emot 0 flyktingar.
Noll."

Om våra politiker redan bedriver en flyktingpolitik som innebär att vi inte tagit emot en endaste flykting på sex år så är det kanske inte så underligt att vi inte har något uttalat främlingsfientligt parti. Jag menar, det är ju ganska svårt att bedriva en politik som går ut på att minska asylsökande flyktingar när de redan är noll. Eller?

Det bär ofta in i räcket för ledarskribenten....

 Såväl Sannfinländarna som Sverigedemokraterna har mycket att lära av våra politiker här i Ankdammen. För de kan konsten att dra slipstenen rätt, de håller flyktingkvoten på noll samtidigt som de lovordas så väl av media som utländska politiker för sin antirasism och sin tolerans.
Jimmie Åkesson och Timo Soini, vilka jävla amatörer ni är!

Enda sättet att uppnå jämställdhet är att frånta kvinnorna sin frihet att göra egna val?

Enligt en notis från Ålands Radio och TV har vår ankdamm nu berikats med ett nytt nätverk som kallas Ålands Feministparaply. Enligt notisen ska paraplyet verka för jämställdhet mellan kvinnor och män, allas fulla mänskliga rättigheter i ett jämställt samhälle. All verksamhet ska utgå från FN:s Kvinnokonvention. Och det är nu man börjar bli orolig på riktigt för det står uttryckligen FN:s Kvinnokonvention vilken man kan läsa mer om här.

"Kvinnokonventionen är ett grunddokument med 16 huvudartiklar som lyfter fram kvinnors rätt till exempelvis utbildning, medborgarskap, sin egen kropp, hälsa."

Hissen verkar ju uppenbarligen inte gå ända upp, eller rättare sagt, paraplyet verkar inte fälla helt upp för läser man dessa 16 huvudartiklar så inser man ganska snart ett antal saker. En sak är att Ålands Feministparaply inte tänker lyfta ett jota för att komma tillrätta med de problem män har att kämpa med, som psykisk ohälsa som leder till att män oftare tar livet av sig eller att män är de som utsätts för mest våld eller löper de största riskerna att skadas på sina arbetsplatser. Och läser man de 16 huvudartiklarna så inser man också att man alltså skall jobba för särskilda rättigheter som redan är lagstadgade. Till exempel så är diskriminering redan olaglig, alla medborgare har samma lagstadgade sociala förmåner och socialskydd och alla har rätt till sjukvård. Så vad är det för jämställdhet man skall verka för?

Såväl kvinnor som män är i sin fulla frihet att välja utbildning och göra sina egna yrkesval, det finns ingen som hindrar dem. Men lik förbaskat väljer kvinnor vårdyrke och män väljer att bli asfaltsläggare, trots att båda yrkena är tunga och sämre betalda och tom. farliga. Skall man i framtiden tvinga kvinnor till andra yrkesval än de själva valt för att uppnå  denna nästan tvångsmässiga tanke om millimeterrättvisa där det fria valet är en ovidkommande petites?
Och var skall gränsen för denna millimeterrättvisa dras i yrkeslivet? Kommer man att propagera för könskvoterade civilingenjörer eller skall sopåkarna också könkvoteras? Just nu verkar gränsen för könskvotering ligga vid bolagsstyrelseposter och andra högre befattningar som tex. statsminister. Kanske kvinnor borde kvoteras in till svetsutbildningen för vad jag har hört så är Sveriges tillträdande statsminister svetsare...

Jämställdhet är inte det samma som lika val och lika utfall, jämställdhet är att göra egna val utan att hindras av könstillhörighet. Och sedan går det heller inte att komma ifrån att artikel 4 faktiskt är diskriminerande eftersom det inte är möjligt att "positivt särbehandla" någon utan att samtidigt diskriminera någon annan vilket man de facto gör mot de som exkluderas från den positiva särbehandlingen.

För min del så får man bilda vilka nätverk man vill och jag har inget emot om man vill bilda nätverk som skall verka för att kvinnor ska ha fördelar. Men det är förbannat ohederligt att kalla det för jämställdhetsarbete!

Läsmaktsordningen är nästa patriarkala hot mot jämställdheten!

I dagens Nya Åland kan vi här i ankdammen åter läsa en ledare fylld av misandri. Ledarskribenten upprörs över att pojkar uppmuntras att läsa mer.

"Nog är det väl fan. Får man säga så? Egentligen inte, men nog är det väl fan, att så fort man ägnat tjejer cirka 30 % av uppmärksamheten, eller så fort flickor visar sig vara bättre än pojkar på något (som läsning) så ska man ägna precis allt krut åt att få de stackars pojkarna att komma ikapp."

Tydligen är det inte bra att pojkar läser mer? Kan det vara för att det inte gynnar det betygssystem som idag ger flickor de bästa skolbetygen? Eller är det för att det blir mera jämställt när det önskvärda utfallet istället borde vara "jämställt ur ett genusperspektiv", det vill säga att även pojkar bör diskrimineras eftersom de representerar den så kallade könsmaktsordningen och glider genom livet på räkmackor?

Samtidigt som ledarskribenten skuldbelägger pojkar för deras läsande och ondgör sig om allt krut som slösas på detta har man i Sverige i det närmaste fått dåndimpen för att fyra skolor uppvisar resultat där pojkarna får bättre betyg än flickorna. Och naturligtvis är det pojkarnas fel, en områdeschef ställer sig frågan om det här beror på att pojkarna stjäl så mycket energi från lärarna att flickorna inte ens får någon undervisning.

Det är så jävla fegt av de här genustomtarna att ge sig på barnen. Dels skyller man på pojkarna, för att de tar all uppmärksamhet. Men man är inte mycket bättre mot flickorna som utpekas som "de som drar ned betygen". För det spelar ingen roll vem som orsakar betygsraset eller vem som är vållande till orsaken, det är skolan och endast skolan som ansvarar för att eleverna får en god undervisning. Det är skolan som skall komma med en lösning, inte peka ut eventuellt skyldiga bland eleverna!
 Och våra läsande skolpojkar skuldbeläggs för att tjejernas läsning inte ger önskat resultat. Tjejer väljer inte att bli styrelseledamöter eller toppolitiker trots att de läser så mycket, de gör andra (egna) val istället, ve och fasa!

"Se på arbetsstipendierna. Se på bokutgivningen. Se på vilka som sitter på de högre tjänsterna vid universiteten, vilka som får Nobel-prisen. Det är näst intill oförändrat, hur mycket tjejerna än läser."

Se på vägbyggena. Se på sophämtningen. Se vilka som jobbar i latrintömningen, vilka som kommer hem skitiga från arbetet. Det är näst intill oförändrat hur mycket feminismen än talar om jämställdhet. Och hur mycket pojkar än läser, när de växer upp till män är det oftast de jobben deras läsning kvalificerat dem för. Och se till vem som är bostadslösa, socialt utslagna och begår mest självmord. Har någon hört en enda feminist gå i falsett över det? Nähej jag tänkte väl det...